Alltihop är vansinnigt intressant!

Varför är det vansinnigt intressant med grafik? I en första uppräkning, utan inbördes ordning, ser man genast spänstiga linjer, kollosal svärta, vackra präglingar och skärpa i kanten. Där framträder fördjupningar med färg i, eller liksom upphöjda ytor med färg på, färg pressad genom schablon, eller varför inte; infärgade partier bredvid, i samma plan som ytor utan färg……. Och om man ser noga på färgen; ligger den uppe på, eller inpressad i, förefaller den genomskinlig eller täcker den platt? Oavsett om vi är skapare eller betraktare håller vi sedan i pappret, bäraren, 80 gram är tunt och magert, kanske sakligt, någonstans kring 300 gram känner vi kropp ordentligt och tänker…. att det är skillnad på papper och papper. Bilderna, iaktagelserna, berättelser, beskrivningar; fåordiga, ordlösa eller babblande, burna av strukturer och ytor i rasterdimma från vaga skyar till fullt ös i breda penseldrag, av skarpt skurna eller graverade linjer eller tunna linjer som knappt andas. Och vilken grafiker får nog av linjen? Linjen… som utför grafikens verkliga glissando från det tunnaste tunna, som ett hår, och vidare genom teknikerna på en steglös skala tills den passerar sitt eget väsen och blir yta. I arbetet erfar man den inneboende pendeln, med sina rytmer mellan idé och hantverk och där eftertanken kan följa rörelsen i varje provtryck. Och bland alla dessa och ännu fler egenskaper hos grafiken, syns en särskilt tung; det är själva mångfaldigandet; en mäktighet som man måste möta med respekt och en möjlighet att tveklöst kasta sig över för den som tror på att bilder kan beskriva och berätta något om världen för andra.Mångfaldigandets kraft kom att avgöra den grafiska tenikutvecklingen. Hela tiden har man sökt snabbare och billigare metoder för att trycka och distribuera text och bild i allt större upplagor. 

Det var inte den visuella kvaliteten på de tidigare teknikerna som brast och därför ersattes av nya – det var pengar och ekonomi som bytte ut äldre sätt att mångfaldiga. Men de tekniker och verktyg som förskjutits från den kommersiella användningen är fortfarande levande och användbara i konsten, där andra värden än strikt monetära kan göra sig gällande. De senaste decennierna har ständigt nya digitala trycktekniker blivit tillgängliga konstnärliga arbetsverktyg. Genom hela den konstgrafiska historien.har korsbefruktningar mellan det gamla och det nya pågått.