MÖRKRET
Mörkret är en grafikverkstad som startades i en butikslokal på St. Pauligatan i Göteborg för snart ett år sedan. Här skapar Karl, Martin och Moa sin konst. De träffades på Göteborgs Konstskola som lärare respektive elever och när Karl fann lokalen var de andra två inte sena att haka på. Det är klokt att dela på kostnaderna.
Här finns, förutom tryckeriet, ett utrymme med arbetsbänk att sitta och arbeta vid. I tryckeriet står det senaste förvärvet, en högtryckspress som tidigare tillhört Grödingegruppen utanför Stockholm och som Mörkret lyckades frakta hem och in i lokalen förra året. Kring det äventyret finns en spännande historia.
Pressen fyller i princip upp hela tryckeriet men står på hjul, i alla fall tills dess slutgiltiga placering har bestämts.
Det är en praktfull och ändamålsenlig maskin, full av löften som får vilken högtryckande grafiker som helst att tindra med ögonen. Stora träsnitt får man annars åka till Bohusläns kollektivverkstad (närmaste här på västkusten) för att kunna trycka.
Så Mörkret har helt klart tillfört något värdefullt till den göteborgska grafikarenan.
När Karl, Martin och undertecknad denna måndagsförmiddag slår oss ner intill pressen med kaffe och bulle och pratar saknar vi Moa som vid tidpunkten är på sin skola.
Vi kommer in på vad som är viktigt med grafiken och hur individuellt det är vad vi väljer att lägga kraft och tid på.
Arbetsmaterialet är viktigt som inspiration och nödvändig utmaning. Verktygen behöver hållas vassa. Men sedan är det inte alltid så nödvändigt att stockarna vi skär i är av ädelträ, det är ju själva avtrycket som är konsten, ingen annan metod ger samma språk som avtrycket.
Andra tekniker testas också jämte högtrycket. Mezzotinten och hanteringen av rockern kräver kraft och uthållighet men ger i gengäld den absolut djupaste svärtan. Och den värdesätts högt på grafikverkstad Mörkret.
Vi hade kunnat prata länge om dessa för nördar så intressanta frågor. Det viktiga är att grafiken som
konstform lever och att vi i Göteborg nu fått en ny livfull verkstad, det bådar gott för framtiden.
Text och foto: Marjut Börjesson