{"id":1172,"date":"2022-08-19T09:34:37","date_gmt":"2022-08-19T09:34:37","guid":{"rendered":"https:\/\/ramverk.se\/?page_id=1172"},"modified":"2022-08-19T09:34:37","modified_gmt":"2022-08-19T09:34:37","slug":"plantryck","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/grafiska-tekniker\/plantryck\/","title":{"rendered":"PLANTRYCK"},"content":{"rendered":"<header>\n<h1>Plantryck<\/h1>\n<\/header>\n<div class=\"textblock typ-normal alignleft clearfix\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.grafikivast.se\/media\/content\/teknikbilder\/litotryckning.jpg\" alt=\"PLANTRYCK- som konstgrafisk metodLitografi \u00e4r en plantrycksmetod. Den bygger p\u00e5 att fett och vatten st\u00f6ter ifr\u00e5n varandra. I tryckformen finns inga f\u00f6rdjupningar, mekaniska bearbetningar, eller av stark syra bitna linjer, som i en etsning eller tr\u00e4snitt, utan alla ytor ligger i samma niv\u00e5. Tryckformen, som bilden h\u00e4mtas fr\u00e5n n\u00e4r den \u00f6verf\u00f6rs till pappret, kan vara av kalksten, en s\u00e4rskilt kornerad pl\u00e5t av zink eller aluminium eller en aluminiumpl\u00e5t belagd med ett ljusk\u00e4nsligt skikt. \u00c5r 1798 uppfann Alois Senefelder (1771-1834) litografien, stentrycket. Ordet kommer fr\u00e5n grekiskan lithos som betyder sten och grafein skriva. Han s\u00e5g att en viss sorts kalksten, som br\u00f6ts i hans hans hemtrakter, Solnhofen, n\u00e4ra M\u00fcnchen, med l\u00e4tthet absorberar fett och vatten. En teckning med fet krita eller fet tusch fastnar p\u00e5 den planslipade stenen. Fuktas stenen med vatten och valsas in med fet tryckf\u00e4rg fastnar f\u00e4rgen bara i teckningen och inte p\u00e5 de ytor som sugit upp vatten. Pappret l\u00e4ggs direkt p\u00e5 den inf\u00e4rgade stenen och bilden blir spegelv\u00e4nd n\u00e4r den trycks.Den snabbhet som metoden innebar, i f\u00f6rh\u00e5llande till tidigare trycktekniker, kom genast att revolutionera s\u00e5v\u00e4l konsten som den merkantila grafiken. Francisco Goya blev snart intresserad. Han var en av de f\u00f6rsta att anv\u00e4nda den litografiska tekniken n\u00e4r han gjorde serien Tjurarna i Bordeaux, 1824-25. Dagsaktuella h\u00e4ndelser i bild och text kunde tryckas och spridas samma dag i stora upplagor som Honor\u00e9 Daumiers (1810-1879) politiska karikatyrer eller Henri Toulose-Lautrecs (1864-1901) affischer. Tekniken kom ocks\u00e5 v\u00e4l till pass f\u00f6r tryckning av notskift, aktiebrev, etiketter, kartor mm. Men innan den tecknade stenen eller pl\u00e5ten kan tryckas m\u00e5ste den prepareras. F\u00f6rst skyddas teckningen med hartspulver och talk. Sedan behandlas den med en gummil\u00f6sning tillsatt med en svag ets. I denna kemiska process f\u00f6rst\u00e4rks de partier i stenen eller pl\u00e5ten som inte ska ta f\u00e4rg utan ist\u00e4llet ska kunna h\u00e5lla en maximal vattenupptagningsf\u00f6rm\u00e5ga. Efter det tv\u00e4ttas den med vatten och gummeras p\u00e5 nytt utan ets. N\u00e4r gummit torkat tv\u00e4ttas teckningen bort med terpentin och f\u00f6rst\u00e4rks med asfaltstinktur (kornelin). Det angriper d\u00e5 inte de gummerade partierna utan de f\u00f6rblir skyddade. Den fuktade stenen eller pl\u00e5ten valsas sen in med f\u00e4rg som d\u00e5 bara fastnar d\u00e4r teckningen finns. I de v\u00e5ta partierna st\u00f6ts f\u00e4rgen bort. Pappret l\u00e4ggs  direkt p\u00e5 stenen eller pl\u00e5ten i litografipressen, som \u00e4r f\u00f6rsedd med en l\u00e4derskodd br\u00e4da, rivare, som under h\u00e5rt tryck dras \u00f6ver tryckformen och \u00f6verf\u00f6r bilden spegelv\u00e4nd till pappret. Offset eller offsetlitografi \u00e4r en plantrycksmetod d\u00e4r den stora skillnaden \u00e4r att en gummiduk, sp\u00e4nd \u00f6ver en stor cylinder i tryckpressen, tar upp f\u00e4rgen fr\u00e5n tryckformen, som h\u00e4r oftast \u00e4r av pl\u00e5t, och sedan avs\u00e4tter f\u00e4rgen p\u00e5 pappret. D\u00e4rav namnet offset! Bilden \u00f6verf\u00f6rs till tryckpappret via ett mellansteg och blir r\u00e4ttv\u00e4nd som p\u00e5 tryckformen. \u00c4ven grafik framst\u00e4lld genom offset kallas idag som regel bara f\u00f6r litografi. Mots\u00e4ttningen mellan fett och vatten, som \u00e4r den grundl\u00e4ggande principen i plantrycket, g\u00e4ller h\u00e4r ocks\u00e5. Vanligt, i offsettekniken, \u00e4r att teckna eller m\u00e5la bilden p\u00e5 en kornerad transparent plastfilm. En f\u00f6r varje f\u00e4rg som ska tryckas. Man kan anv\u00e4nda litokritor och tusch men ocks\u00e5 blyerts och f\u00e4rg. Ja, i princip allt som kan utest\u00e4nga ljus. En slipad film \u00e4r l\u00e4tt att hantera och p\u00e5 den kan man radera, sudda, skrapa och prova helt andra arbetss\u00e4tt \u00e4n p\u00e5 en litosten.Teckningen p\u00e5 filmen \u00f6verf\u00f6rs sedan under vakum och med hj\u00e4lp av ultraviolett ljus till en f\u00f6rpreparerad ljusk\u00e4nslig aluminiumpl\u00e5t och framkallas i en basisk l\u00f6sning innan den placeras i tryckpressen. Pl\u00e5ten har samma egenskaper som stenen. D\u00e4r emulsionen \u00e4r kvar, d\u00e4r teckningen skyddat prepareringen fr\u00e5n ljuset, kan f\u00e4rgen fastna medan de andra partierna h\u00e5ller vatten. Det finns ocks\u00e5 i denna metod flera m\u00f6jligheter till experiment som under- eller \u00f6verexponering av pl\u00e5ten och genom att anv\u00e4nda olika starka l\u00f6sningar vid pl\u00e5tframkallningen.En f\u00f6rlaga till det f\u00e4rdiga trycket kan ocks\u00e5 skapas i datorn med hj\u00e4lp av t.ex. Photoshop och sen fyrf\u00e4rgsepareras i CMYK, cyan, magenta, gult och svart. Med bl\u00e4ckstr\u00e5leskrivarens hj\u00e4lp skrivs f\u00e4rgerna ut var f\u00f6r sig p\u00e5 transparenta filmer. D\u00e4refter \u00f6verf\u00f6res de till ljusk\u00e4nsliga pl\u00e5tar. Sedan trycks de fyra pl\u00e5tarna efter varandra i en plantrycksoffsetpress. En digitalt gjord f\u00e4rgbild, \u00f6verf\u00f6rd till flera pl\u00e5tar, kan tryckas f\u00f6r hand. Pl\u00e5t och tryckpapper f\u00f6rses med ett registersystem, h\u00e5lsl\u00e5s p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, och med hj\u00e4lp av sm\u00e5 stift passas de samman vid tryckningen. Pl\u00e5tarna inf\u00e4rgas och trycks i den traditionella litografipressen. Pappret l\u00e4ggs nu direkt mot pl\u00e5ten och bilden blir spegelv\u00e4nd. Gammal och ny teknik kombineras!Plantrycksmetoden utvecklas nu snabbt. Inom den grafiska tryckbranschen kan tryckpl\u00e5tar framst\u00e4llas direkt fr\u00e5n datorn under namnet CTP, Computer-to-plate. I ett slutet maskinellt system skrivs bilden ut p\u00e5 pl\u00e5ten och f\u00e4rdigst\u00e4lls omedelbart. Hastigheten fr\u00e5n f\u00f6rlaga till f\u00e4rdigt tryck \u00f6kar v\u00e4sentligt. Man slipper filmmontage och undviker felaktig framkallning. Med hj\u00e4lp av ett stokastiskt raster, oregelbundet punktraster, n\u00e5s ocks\u00e5 en mycket h\u00f6g tryckkvalit\u00e9. Att ta hj\u00e4lp av tryckindustrin f\u00f6r att framst\u00e4lla pl\u00e5tar f\u00f6r egen tryckning \u00e4r fullt m\u00f6jlig!Nils-Erik Mattsson(s\u00f6kord: grafik, k\u00f6p grafik, webbshop f\u00f6r konstgrafik, konstgrafik, originalgrafik, galleri, webbgalleri, handla grafik, k\u00f6pa grafiska blad p\u00e5 n\u00e4tet, grafiska blad webshop, grafiska blad f\u00f6rs\u00e4ljning, grafiska blad f\u00f6rs\u00e4ljning, litografier online)\" width=\"1000\" height=\"400\" \/>PLANTRYCK<br \/>\n&#8211; som konstgrafisk metod<\/p>\n<p>Litografi \u00e4r en plantrycksmetod. Den bygger p\u00e5 att fett och vatten st\u00f6ter ifr\u00e5n varandra.<br \/>\nI tryckformen finns inga f\u00f6rdjupningar, mekaniska bearbetningar, eller av stark syra bitna linjer, som i en etsning eller tr\u00e4snitt, utan alla ytor ligger i samma niv\u00e5. Tryckformen, som bilden h\u00e4mtas fr\u00e5n n\u00e4r den \u00f6verf\u00f6rs till pappret, kan vara av kalksten, en s\u00e4rskilt kornerad pl\u00e5t av zink eller aluminium eller en aluminiumpl\u00e5t belagd med ett ljusk\u00e4nsligt skikt.<\/p>\n<p>\u00c5r 1798 uppfann Alois Senefelder (1771-1834) litografien, stentrycket. Ordet kommer fr\u00e5n grekiskan lithos som betyder sten och grafein skriva. Han s\u00e5g att en viss sorts kalksten, som br\u00f6ts i hans hans hemtrakter, Solnhofen, n\u00e4ra M\u00fcnchen, med l\u00e4tthet absorberar fett och vatten. En teckning med fet krita eller fet tusch fastnar p\u00e5 den planslipade stenen. Fuktas stenen med vatten och valsas in med fet tryckf\u00e4rg fastnar f\u00e4rgen bara i teckningen och inte p\u00e5 de ytor som sugit upp vatten. Pappret l\u00e4ggs direkt p\u00e5 den inf\u00e4rgade stenen och bilden blir spegelv\u00e4nd n\u00e4r den trycks.<\/p>\n<p>Den snabbhet som metoden innebar, i f\u00f6rh\u00e5llande till tidigare trycktekniker, kom genast att revolutionera s\u00e5v\u00e4l konsten som den merkantila grafiken. Francisco Goya blev snart intresserad. Han var en av de f\u00f6rsta att anv\u00e4nda den litografiska tekniken n\u00e4r han gjorde serien Tjurarna i Bordeaux, 1824-25. Dagsaktuella h\u00e4ndelser i bild och text kunde tryckas och spridas samma dag i stora upplagor som Honor\u00e9 Daumiers (1810-1879) politiska karikatyrer eller Henri Toulose-Lautrecs (1864-1901) affischer. Tekniken kom ocks\u00e5 v\u00e4l till pass f\u00f6r tryckning av notskift, aktiebrev, etiketter, kartor mm.<\/p>\n<p>Men innan den tecknade stenen eller pl\u00e5ten kan tryckas m\u00e5ste den prepareras. F\u00f6rst skyddas teckningen med hartspulver och talk. Sedan behandlas den med en gummil\u00f6sning tillsatt med en svag ets. I denna kemiska process f\u00f6rst\u00e4rks de partier i stenen eller pl\u00e5ten som inte ska ta f\u00e4rg utan ist\u00e4llet ska kunna h\u00e5lla en maximal vattenupptagningsf\u00f6rm\u00e5ga.<br \/>\nEfter det tv\u00e4ttas den med vatten och gummeras p\u00e5 nytt utan ets. N\u00e4r gummit torkat tv\u00e4ttas teckningen bort med terpentin och f\u00f6rst\u00e4rks med asfaltstinktur (kornelin). Det angriper d\u00e5 inte de gummerade partierna utan de f\u00f6rblir skyddade. Den fuktade stenen eller pl\u00e5ten valsas sen in med f\u00e4rg som d\u00e5 bara fastnar d\u00e4r teckningen finns. I de v\u00e5ta partierna st\u00f6ts f\u00e4rgen bort. Pappret l\u00e4ggs direkt p\u00e5 stenen eller pl\u00e5ten i litografipressen, som \u00e4r f\u00f6rsedd med en l\u00e4derskodd br\u00e4da, rivare, som under h\u00e5rt tryck dras \u00f6ver tryckformen och \u00f6verf\u00f6r bilden spegelv\u00e4nd till pappret.<\/p>\n<p>Offset eller offsetlitografi \u00e4r en plantrycksmetod d\u00e4r den stora skillnaden \u00e4r att en gummiduk, sp\u00e4nd \u00f6ver en stor cylinder i tryckpressen, tar upp f\u00e4rgen fr\u00e5n tryckformen, som h\u00e4r oftast \u00e4r av pl\u00e5t, och sedan avs\u00e4tter f\u00e4rgen p\u00e5 pappret. D\u00e4rav namnet offset! Bilden \u00f6verf\u00f6rs till tryckpappret via ett mellansteg och blir r\u00e4ttv\u00e4nd som p\u00e5 tryckformen. \u00c4ven grafik framst\u00e4lld genom offset kallas idag som regel bara f\u00f6r litografi. Mots\u00e4ttningen mellan fett och vatten, som \u00e4r den grundl\u00e4ggande principen i plantrycket, g\u00e4ller h\u00e4r ocks\u00e5.<\/p>\n<p>Vanligt, i offsettekniken, \u00e4r att teckna eller m\u00e5la bilden p\u00e5 en kornerad transparent plastfilm. En f\u00f6r varje f\u00e4rg som ska tryckas. Man kan anv\u00e4nda litokritor och tusch men ocks\u00e5 blyerts och f\u00e4rg. Ja, i princip allt som kan utest\u00e4nga ljus. En slipad film \u00e4r l\u00e4tt att hantera och p\u00e5 den kan man radera, sudda, skrapa och prova helt andra arbetss\u00e4tt \u00e4n p\u00e5 en litosten.<br \/>\nTeckningen p\u00e5 filmen \u00f6verf\u00f6rs sedan under vakum och med hj\u00e4lp av ultraviolett ljus till en f\u00f6rpreparerad ljusk\u00e4nslig aluminiumpl\u00e5t och framkallas i en basisk l\u00f6sning innan den placeras i tryckpressen. Pl\u00e5ten har samma egenskaper som stenen. D\u00e4r emulsionen \u00e4r kvar, d\u00e4r teckningen skyddat prepareringen fr\u00e5n ljuset, kan f\u00e4rgen fastna medan de andra partierna h\u00e5ller vatten. Det finns ocks\u00e5 i denna metod flera m\u00f6jligheter till experiment som under- eller \u00f6verexponering av pl\u00e5ten och genom att anv\u00e4nda olika starka l\u00f6sningar vid pl\u00e5tframkallningen.<\/p>\n<p>En f\u00f6rlaga till det f\u00e4rdiga trycket kan ocks\u00e5 skapas i datorn med hj\u00e4lp av t.ex. Photoshop och sen fyrf\u00e4rgsepareras i CMYK, cyan, magenta, gult och svart. Med bl\u00e4ckstr\u00e5leskrivarens hj\u00e4lp skrivs f\u00e4rgerna ut var f\u00f6r sig p\u00e5 transparenta filmer. D\u00e4refter \u00f6verf\u00f6res de till ljusk\u00e4nsliga pl\u00e5tar. Sedan trycks de fyra pl\u00e5tarna efter varandra i en plantrycksoffsetpress.<\/p>\n<p>En digitalt gjord f\u00e4rgbild, \u00f6verf\u00f6rd till flera pl\u00e5tar, kan tryckas f\u00f6r hand. Pl\u00e5t och tryckpapper f\u00f6rses med ett registersystem, h\u00e5lsl\u00e5s p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, och med hj\u00e4lp av sm\u00e5 stift passas de samman vid tryckningen. Pl\u00e5tarna inf\u00e4rgas och trycks i den traditionella litografipressen. Pappret l\u00e4ggs nu direkt mot pl\u00e5ten och bilden blir spegelv\u00e4nd. Gammal och ny teknik kombineras!<\/p>\n<p>Plantrycksmetoden utvecklas nu snabbt. Inom den grafiska tryckbranschen kan tryckpl\u00e5tar framst\u00e4llas direkt fr\u00e5n datorn under namnet CTP, Computer-to-plate. I ett slutet maskinellt system skrivs bilden ut p\u00e5 pl\u00e5ten och f\u00e4rdigst\u00e4lls omedelbart. Hastigheten fr\u00e5n f\u00f6rlaga till f\u00e4rdigt tryck \u00f6kar v\u00e4sentligt. Man slipper filmmontage och undviker felaktig framkallning. Med hj\u00e4lp av ett stokastiskt raster, oregelbundet punktraster, n\u00e5s ocks\u00e5 en mycket h\u00f6g tryckkvalit\u00e9. Att ta hj\u00e4lp av tryckindustrin f\u00f6r att framst\u00e4lla pl\u00e5tar f\u00f6r egen tryckning \u00e4r fullt m\u00f6jlig!<\/p>\n<p>Nils-Erik Mattsson<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Plantryck PLANTRYCK &#8211; som konstgrafisk metod Litografi \u00e4r en plantrycksmetod. Den bygger p\u00e5 att fett och vatten st\u00f6ter ifr\u00e5n varandra. I tryckformen finns inga f\u00f6rdjupningar, mekaniska bearbetningar, eller av stark syra bitna linjer, som i en etsning eller tr\u00e4snitt, utan alla ytor ligger i samma niv\u00e5. Tryckformen, som bilden h\u00e4mtas fr\u00e5n n\u00e4r den \u00f6verf\u00f6rs till &hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1161,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1172","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1172","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1172"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1172\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1173,"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1172\/revisions\/1173"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1161"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ramverk.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1172"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}